| Det finns säkert ungefär 1 miljon anledningar till att jag aldrig kommer att bli något pokerproffs. De 10 främsta skulle jag sammanfatta så här, i rangordning med nummer 1 som den största anledningen till att inte kommer att bli pokerproffs:
10) Jag har en akademisk utbildning så mina föräldrar skulle bli väldigt besvikna på mig om jag sadlade om till pokerspelare, och vem vill göra sina föräldrar besvikna…
9) Jag har spelat poker i många år och borde ha “blommat ut” vid det här laget om det skulle ha skett.
8 ) Jag har ett samvete.
Ibland när jag vinner pengar mot andra spelare så får jag dåligt samvete och tycker synd om spelaren som jag “tagit” pengar ifrån. Detta händer de (få) gånger som jag dragit ut en spelare.
7) Jag har inte en helt skruvad syn på pengar.
Det är inte så att jag har en Svensson-syn på pengar men jag har väldigt svårt att tro att jag skulle kunna slänga upp $10 000 på ett bord och sätta sprätt på dem under en hand. Tankar som “det där skulle räcka till 1 000 pizzor inklusive läsk” skulle antagligen pluppa upp i huvudet.
6) Mitt temprament.
Jag har ett ganska hett tempramen vilket inte är till någon fördel när det gäller poker. Jag har en sjuk vinnarskalle vilket kan vara bra i vissa lägen men när det går emot mig så blir jag ofta irriterad och arg. Det märkliga med det här är att det inte är kopplat till att jag förlorar mycket pengar. Jag kan förlora en hundring och gå på stortilt på grund av det men samtidigt så kan jag förlora flera tusen och tycka att det är helt ok.
5) jag är dålig på MTT.
Jag har inte spelat så mycket MTTs eftersom jag tycker att det är ganska segt och tar extremt lång tid. Jag tror att min chans att få ihop en betydlig summa pengar så skulle jag behöva klonka någon större turnering. Eftersom jag inte spelar MTTs så kommer jag heller aldrig att klonka hem någon MTT.
4) Jag har vuxendamp.
En väldigt självutnämnd titel men jag tror verkligen att jag har någon bokstav. Jag måste hitta på något när jag spelar poker. Genom att spela flera bord samtidigt så brukar det inte vara så stora problem men då kommer jag in på nästa problem.
3) Jag har dålig finmotorik.
När man spelar flera bord samtidigt så får man helt logiskt mindre tid på sig att göra sina “moves”. Detta blir ett problem eftersom jag brukar fippla med knapparna. Det har hänt att jag av misstag har foldat nötterna och annat dumt. Det hela blir inte bättre av att jag spelar på flera olika pokersajter vilket medför olika knapp-placeringar. Det värsta är de klienter som har en “all inn”-knapp. Detta djävulens påfund har gjort att min puls har gått från lugn “jag kommer att folda den här skithanden”-puls till väldigt ohälsosam “helvetes jävla skit inte igen”-puls på ungefär två nanosekunder.
2) Jag är för självupptagen.
När jag spelar livepoker så är jag totalt upptagen av att tänka på vad jag själv gör/inte gör för att visa tells att jag inte har tid att kolla efter andras tells. Klart synd eftersom jag, trots att jag tänker på det, visar en hel del tells.
1) Inget coolt smeknamn.
Den absolut största anledningen till att jag aldrig kommer att bli en bra pokerspelare är att jag inte har något coolt smeknamn. Hur skulle det se ut om jag blev pokerproffs och kallas för “bara Peter”. Klart ohållbar situation, Mike Sexton kommenterar en wtp på Bellagio: “ the poker brat limps in, the orient express folds and just Peter makes a move and his tapped by the poker brat”. Det är inget man vill vara med om…
_____________________________________________________________________
Vad har då hänt sedan dess?
Det där med att jobba med det man är utbildad till är lite fånigt tycker jag. Jag har turen att få göra sånt som jag tycker är roligt och det skattar jag mig lycklig för. Jag har två företag som jag har roligt med samt så spelar jag poker i stort sett varannan dag.
Jag har även gått från CG till MTT och lyckats på ungefär ett och ett halvt år att boosta upp min rulle ganska rejält genom några bra casher. |
